Att nästan gråta för att idag är idag
Jag är sådan, jag hatar att misslyckas. Hatar det. Innerligt. Och att behöva göra en omtenta är för mig ett misslyckande. Och idag vaknade jag med en stor klump i magen. Idag är det den 26:e april, dagen för min omdugga. Och jag var så in i norden nervös och nästan illamående imorse. Men jag duschade, drack kaffe, klädde mig och åkte in till pedagogen. Satte mig i salen och sedan började jag skriva. Vad innebär hegemoniska maskulinitetsideal enligt kurslitteraturen? Vad har begreppet scaffolding för konsekvens i din framtida yrkespraktik? Jag svarade enligt bästa förmåga och ja, jag hoppas såklart att det gick bra.
Men nu, väl hemkommen och med en ny kopp kaffe i handen så inser jag att ja, det är inte hela världen att misslyckas. Misslyckanden är till för att man skall få nya utmaningar och vet ni vad? Utmaningar är bra! De för en framåt och man utvecklas alltid positivt av dem. Det som inte dödar en stärker en.
Nu ska jag tömma diskmaskinen, göra lite frukost åt min underbara sambo och väcka honom. Han ligger och snarkar så gott inne i sovrummet, det är trygghet och lycka för mig. Hans andetag i mina.
Det är en bra dag idag!
//L
Men nu, väl hemkommen och med en ny kopp kaffe i handen så inser jag att ja, det är inte hela världen att misslyckas. Misslyckanden är till för att man skall få nya utmaningar och vet ni vad? Utmaningar är bra! De för en framåt och man utvecklas alltid positivt av dem. Det som inte dödar en stärker en.
Nu ska jag tömma diskmaskinen, göra lite frukost åt min underbara sambo och väcka honom. Han ligger och snarkar så gott inne i sovrummet, det är trygghet och lycka för mig. Hans andetag i mina.
Det är en bra dag idag!
//L