Linda och Kristian

För stt jag är tjurig, grinig, arg, vresig och sur... Jag älskar dig flickan och du vet varför, precis varför! Men skit sak samma... Idag har det vart lite jobb för mig, lite hemmafix för L och ett fikabesök av A! skön dag? Jupp! hur fint som helst! Finns ju alltid saker som stör, typ nöndagar och måndagar, men i övrigt då? En enorm tro på allt som komma skall och lite nästan busigt glada förhoppningar som säkert grusas  för en månad till då man ska hoppas igen! Just nu, här och nu, har jag en annan förhoppning, sträcker sig kanske en halvtimme framöver, men du vill inte som vanligt, aldrig när jag vill... Trots att både du ovh jag vet att det är nyttigt! Precis så... Precis så vill jag bestämt leva mitt liv, med dig! Och snart utan det jag vill ha så blir det säkert sova, men innan det, prata med dig så som bara vi kan! Så helt enkelt, Jag älskar dig, du är hon som är hon som är det, som är det där som gör mig, till den jag är, sådär som bara du vill jag ska vara!

Länge leve livet, med mig, länge leve livet för oss! Grå tråkiga vardagar, snälla ge mig mer, för med dig, då är dom allt annat än grån, svarta, rosa, vad vet jag, men grått! aldrig, inte en dag! Så tack älskade L! Tack för att vi snart ska le, kramas, tjura, sura, pussas, bli sams så som bara vi kan! Så älskling, läs det här, en gång till, fundera, reflektera och bestäm om vi ska bli ovänner en stund igen!

//K